Idag är det en sånhär saknar Sparven dag, världens goaste och bästaste ponny som jag fick spendera två år med, sista året kämpade vi på som galningar med att få honom frisk, men han hade den där jävla pålagringen som inte alls ville läka... Han som jag skulle spendera hela mitt liv med, han som jag skulle visa upp för hela världen att satan vad bra han var!

Men så blev det inte, du,min älskade lilla sparv. du somnade in.... förevigt!
kommer ihåg dagen som om det var igår, jag var med dig tills ditt sista andetag, jag såg när du föll, jag släppte aldrig taget om grimskaftet. Det var så himla tungt att lämna dig, men du fick de så mycket bättre eftersom du hade så ont. Jag såg när sanden föll på din kropp, ända tills du inte syntes mer.. Jag är en usel människa som inte går till din grav så ofta, men du betyder alldeles för mycket för mig! Det gör så ont... Jag älskar dig, nu och föralltid, du kommer alltid ha största platsen i mitt liv!!!